Jaha, då var jag stor då. Jag har fått ett jobb att gå till. Jojo.
Mitt jobb är ju väldigt viktigt. Jag träffar andra barn, jag gör personalen glada, jag ser till att det blir liv på avdelningen Daggkåpan helt enkelt.
Så, tredje dagen idag. Inskolningsdag. Jo, jag är yngst. Jag är ju inte så gammal men detta kommer att underlätta mycket för hela familjen - säger man. Jag har hört hur de har pratat om att mamma ju inte kan lyfta mig och att detta blir en stor hjälp för henne. Men, jag vet ju hur det egentligen är. Jag får ju chansen att växa. Jag lär mig tonvis med grejer. Jag får träffa andra barn (vilket jag äääälskar) och de blir glada. Det blir toppen.
De är verkligen snälla där och jag gjorde två saker idag som jag är extra stolt över.
1) Jag skapade min första teckning. Jag ritade länge och valde krita och penna. Jag varvade helt enkelt med olika verktyg, jag fick verkligen till det som jag tänkt mig. Men jag velade inte - nä inte så, jag drog igång direkt, men jag ville inte att den skulle verka enformig om ni förstår mig. Här är den. Tada!!!
2) Jag tog två steg på egen hand. JIPPIE! Jag stod och höll mamma i knät (hon satt ner) och sen lixom släppte jag en stund, stod och balanserade, och gick lite, och sen tillbaka till basen. Mammas knä igen. Lätt? Jodå. Det är ju så att jag är en hejare på att gå och hålla någon i en hand. Det har blivit riktigt lätt. Se här!
I morgon ska jag stanna över lunch. Det blir bra. Kram!
