Jo, förstår ni. I onsdags åkte vi i bil för att knö in i en lada. Där satt många och väntade förväntansfullt. Innan vi gick in kom en jätteblond tjej fram till mig och log. Läskigt. En ny stjärna. Sen när vi satt i den där ladan, kom samma tjej förbi oss och log, sjöng och flirtade med mig. Och sa hej igen, mitt i sången. Lite förlägen. Det var jättevackert. Hon och sången. Sen stod hon där framme och var mycket mindre, men jag är helt säkert på att hon nämnde mitt namn till och med. Mamma ropade något tillbaka (någonting om 9 månader) och alla log. Sen fortsatte hon att sjunga saker.
Toppen tyckte jag och bestämde mig för att inte sjunga med den här gången. Jag njöt en hel del sen skulle alla resa på sig och jag sattes i vagnen. Inte vad jag hade valt och det sa jag till om. Men... sen kom morfar och då var vi kompisar. Han hade nämligen något kallt, mjukt, brunt och fantastiskt uuuuunderbart gott i handen. På en pinne. Han lät mig smaka. Jag ville aldrig sluta så jag tog tag i hans hand och höll hårt medan jag mumsade. Mamma vände sig om och såg förskräckt ut. Hon såg väl något läskigt, kan jag tro, men jag brydde mig inte om det. Om jag så bara får smaka på detta EN gång så är det himlen. Jag höll vidare mycket stadigt.
Alla tittade så rart på mig. Några frågade om det var jag som var Oliver och lät oss gå före för "jag var ju stjärnan nu". Vet jag väl...
Sen sjöngs det mer vackert och jag kunde ju bara somna i njutandet. Hurra för henne. Jag tror att hon hette Malena Ernman. Ska kolla med mamma. Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar