Trappilapp

Sen var det ju det med trappor. Så naturligt så jag skulle kunna lära andra. Alla stora steg nedåt, jag svänger runt så att jag går med fötterna och rumpan före. Jag är snabb som bara den i trappor, upp (jag gick om William idag, nästan. Han vann med ett steg men hade 6 stegs försprång. Vinnarinstinkten kom igång när jag såg honom krypa upp) och jag går regelrätt nedåt. Höjdarbra att ha och smidigt hemma hos oss. Här får man alltså lära sig jättemycket. Stora ytor, köket är klart och jag kan fara fram med vilken fart jag vill. Hihi. Kramis!