Jo, jag blir bättre på det mesta tycker jag. Framförallt blir jag bättre på att prata. De förstår mig. Särskilt mamma. Jag har kommit på ett knep. Lyssna på detta andra barn. Fimpa det där med konsonanterna. Det viktigaste just nu är att man får till vokalerna och rätt antal stavelser. Det räcker för att mamma ska applådera och säga att "vi förstår varandra". Härligt. Nu är man med i matchen.
I går kväll var också en milstolpe. Jag behöver ju numera inte någon som somnar med mig. Det går bra att mysa lite och att jag sen får somna på egen hand. Det är en stor förändring. Men igår märkte jag själv att jag somnade bra när jag sjöng för mig själv. Jag sjöng några sånger och sen... Helmysigt. Det måste jag berätta för mamma och pappa. Då blir de nog glada.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar